Havsöringsrapport

Jag mötte upp Gustav vid Engelskan klockan sju. Vi båda var trötta på Engelskan eftersom vi nästan bara fiskat där hittills i år. Vi bestämde oss för att prova andra sidan av staden, vid Reningsverket. Fiskade av ett rev fram till mörkrets inbrott. En härlig kväll men inga hugg.

Äntligen blänkare! Timing var ordet sa Bill, ren tur sa Bull.

Återigen ville jag och Gustav prova en ny plats och tankarna ledde fram till Hammars backar. Efter inköp av bärbar grill - även kallad en-gångs-grill - och allt som krävs för att utnyttja denna brummade vi ut på Österlen för en helkväll.

En tät dimma svepte in och vi såg nätt och jämt stigen över backarna ner mot kusten. Som blåbär på platsen chansade vi hejvilt. Lämplig platsa att grilla på och Här kan jag lägga kameran utan att den blir sandig var dem tyngsta argumenten till val av fiskeplats. Det visade sig dock vara ett ganska fint rev och vattenfärgen var perfekt.

Gustav var först igång och något senare står jag bredvid honom i vattnet. När jag precis kommit utan några meter hojtar Gustav lite chockartat. Jag vänder huvudet och ser en panikslagen fisk och en panikslagen fiskare. Fisken hade tagit betet påväg upp ur vattnet med mindre en meter lina ute. Men allt gick bra och med min assistans kunde Gustav landa sin första blänkare någonsin, 2,52 kg och 63 cm lång.

En halvtimme senare - efter fotografering och invägning - var det min tur. Fyra energiska luftsprång och nästa havsöring var påväg in mot land. Precis över måttet men min första blänkare för året. Några minuter senare fick Gustav på en till som tyvärr gick av, vad vi kunde se var även denna blank.

Senare fick vi höra från en fiskare som gick förbi oss att ett gäng Danskar hade stått på revet hela dagen utan att få nåt. Vi fick tre på mindre än en timme. Den omnämnda frasen på rätt plats vid rätt tillfälle var ännu en gång bekräftad.

Vi grillade i lugn och ro och när det var dags att gå tillbaka hade det hunnit bli mörkt. Dimma och mörker på en plats man inte känner till är ingen bra kombination. Riktigt läskig känsla att försöka navigera när man inte ser mer än fem meter framåt. Några extra svängar hit och dit men vi lyckades ta oss tillbaka till bilen.

Bestämde träff med Joakim vid Mossbystrand sen eftermiddag. Jag anlände lite tidigare och började fiska nedanför parkeringen. Femte kastet fick jag första, en blank raga kring minimåttet. Efter några kast till fick jag ytterligare en av samma typ men något större. Vi fiskade därefter tillsammans cirka två timmar utan ett hugg, dock en liten efterföljare mot slutet.

Jag och Gustav var sedan tidigare inställda på fiske och gav oss ut trots vädret. Dagarna man stod ut med ösregn är förbi, så efter knappa timmen åkte vi hem utan resultat.

Årets hittills skönaste dag med svaga vindar, solsken och temperatur en bit över tio grader. Tanken var kvällsfiske, men vid fyra kunde jag inte hålla mig längre. Körde till Mossbystrand och fiskade på en sträcka jag inte provat tidigare. Relativt lättklädd gick jag längs stranden och kastade utan att tänka så mycket på att få fisk. Hittade några sjysta platser att lägga på minnet, men hade inga hugg. Timmen senare åkte jag till Engelskan. Lågvatten, västvindar och ingen fisk, men härligt att få göra några kast med flugspöet innan kvällen.

Kustnära doft av sommarkväll och en spegelblank yta mötte mig. Klockan var åtta och jag anlände till Engelskan för lite skymningsfiske med fluga. Jag vadade sakta ut och hörde hur mina plaskande steg överröstade allt annat. Tråkigt nog var Engelskan inramad av nät. Som tur var spinnfiskade jag inte, då hade jag varit oerhört begränsad. Vid mörkrets inbrott strax innan nio avslutade jag och vadade in mot land. Inga hugg, men 45 minuters meditation

Ännu en skön dag med solsken och svaga vindar. Gustav och jag åkte till Kåseberga där vi gick österut för lite kvällsfiske. Jag satsade på flugfiske och Gustav körde med drag. Det ända i fiskväg var en raga som ställde sig bredvid mig när jag stod i knähögt vatten. Den stod bara metern bort och var helt ointresserad av min fluga. En resultatlös men härlig kväll som förgylldes av en liten lägereld i kvällsljuset.

YAFK (Ystads amatör fiskeklubb) hade årets andra kustfisketävling och vädret var liksom under första tävlingen klarblå himmel och solsken. Tävlingstiden var åtta till tolv och deltagarna spred ut sig längs kusten kring Ystad.

Jag och Niklas började vid Mossbystrand. Vid nio anslöt även Joakim som dock fiskade utanför tävlingen. Efter ungefär halva tävlingstiden bestämde vi oss för att byta plats och satte sikte på Engelskan. En liten diskussion kring hur många som kunde tänkas kustfiska denna söndag ledde fram till en liten gissningstävling. Reglerna var enkla, hur många kustfiskare ser vi under färden till Ystad. Jag slängde ur mig 24, Niklas gissade på 19 och Joakim var lite försiktigare med 15. Väl framme kunde vi räkna in 20 och Niklas var därmed närmast. Får man ingen fisk får man roa sig med annat :)

Efter förtäring av korv med bröd vid klubbstugan gjorde vi ett sista försök ute på Engelskan. Vid den tänkta invägningen klockan tolv var det tomma händer. Några deltagare hade fått fisk men bara ragor och fisk under minimåttet.

Jag och Gustav skulle skymningsfiska men jag blev försenad och fick nöja mig med en halvtimmes kväll/nattfiske. Gustav däremot fiskade närmare två timmar. Platsen var Engelskan och vi provade både spinn och fluga. Gustav hade sett fisk som visat sig i ytan innan jag kom men tyvärr hade vi ingen kontakt med fisk.

Flugfiskade två timmar på Engelskan kvällstid. Förutsättningarna var svag östlig vind och relativt klart vatten. Fick en liten raga vid solnedgången, men det var allt.

Kvällsfiske på Engelskan igen, denna gång spinnfiskade jag. Kämpade på med silver snaps i östanvinden cirka en och en halv timme innan jag gav upp. Betydligt kallare än kvällen innan.