Horngädda i Helsingborg
Det var en ljummen maj-kväll som jag och David fyllda av förväntan skulle pröva fiskelyckan i Helsingborg. Platsen var den norra piren vid inloppet till småbåtshamnen. Jakten på den beryktade Horngäddan skulle börja. Jag som endast sett till dess yngel i östgötaskärgården, där kallad näbbgädda var ivrig till att få se en riktig best. Solen glittrade i vattenbrynet och en lätt bris svepte in från sundet. David som var den mest erfarna av oss riggade utrustningen och matade iväg sitt första kast. Själv lutade jag mig tillbaka och spanade in den äldre mannen till vänster som hade krokat nått avlångt! Mannen log stolt och sade till oss att stimmet var här nu. Lika kaxigt som mannen precis sa sina ord hojtade David om att det högg till på sitt drag! Efter någon minuts intensivt vevande fick årets första horngädda se livet ovanför vattenytan innan den åkte på en flygtur ner i vattnet igen. Jag fick en närmare studie av den avlånga fisken och insåg varför kroken med dess hulling var placerad en bit bakom draget. Horngäddan har nämligen en ganska avlång mun som är svår att få kroken att fastna i.
Efter ett par kast till utan fångst för David fick jag låna spöet som skulle hjälpa mig fånga min första Horngädda. Jag beordrade säkerhetsavstånd innan jag skulle skicka iväg det drag jag själv valt ut, ett gulgrönt kustdrag. Kände redan innan vi börjat fiska att det var något magiskt med just detta drag! Det dröjde inte länge förrän det började rycka i spöet, skön känsla! Började veva in mitt byte men min ivrighet gjorde att fisken släppte och kunde återgå till sitt stim. Min vanliga otur tänkte jag! De dröjde inte länge förrän jag åter fick känna på känslan av ett hugg. Äntligen var min första Horngädda fångad. Vidare turades jag och David om att veva in fisk till stenpiren. Det var hugg i princip varje kast, och denna form av fiske liknade mycket det strömmingsfiske jag tidigare bedrivit. Mannen bredvid hade sen en tid tillbaka gått sin väg, antagligen i ren avundsjuka på våran enorma effektivitet. Eftermiddagen började lida mot kväll och solen sjönk sakta ner mot horisonten. Det gulgröna kustdraget som var dagens joker lades ner i betesboxen och två utmattade män begav sig hemåt.
