Nybroåns djungel
Både David och jag skulle på söndagen hjälpa till vid dressyrtävlingarna på Ystad Ridcenter. Passande nog ligger ridanläggningen väldigt nära Nybroån, så efter en dag av hårt ideellt arbete begav vi oss med riggade spön mot ån. Efter en kort promenad och en lite halvdjup diskussion om huruvida fiske var djurplågeri eller inte var vi framme vid Bredastensbron där vi skulle påbörja vårt fiske. David tyckte sig genast se två öringar bakom en sten i ån och alla tankar på gäddor var som bortblåsta. Jag lät mig dock inte distraheras av några futtiga öringar när jag visste att gammelgäddan fanns inom räckhåll. Efter ett litet tag gav David upp tanken på att fånga öring och vi började fiska oss nedströms.
Efter ett tag var vi nere vid golfbron, där har jag tidigare fångat grov gädda och det var med spänd förväntan jag slungade iväg min Zalt Z över ån och började jerka hem den. Efter ytterligare ett par resultatlösa kast hade spänningen dock helt försvunnit. David kom och ställde sig bredvid mig och kastade, efter en liten stund hade han lyckats fånga två små abborrar. Jag traskade vidare men hann inte långt förrän jag hörde David hojta till. "Nu jävlar" for det genom mitt huvud, men när jag kom fram till David höll han upp spöet och visade mig sin fångst. Gäddan som hängde och dinglade i linan var något mindre än mina jerkbait. Det tar alltid emot att slå ihjäl små fiskar men enligt Nybroåns regler får man inte släppa tillbaka några gäddor oavsett storlek.
Vi fortsatte att gå längsmed ån vilket inte var så lätt eftersom vegetationen på de flesta ställen var så hög och tät att den nådde oss upp över huvudet. Vassen hängde ut över ån längs stora delar av sträckan och det var svårt att komma till att kasta. Modig som jag är begav jag mig in i den värsta djungelvassen och helt plötsligt stod jag ute i ån med vatten upp över knäna. Med skorna fulla av vatten traskade jag bort till David, det här kändes inte som min dag så jag slängde spöet i gräset och gick lös på vår medhavda matsäck. Det började snart skymma och inget mer av intresse hände. När vi till slut hade tagit oss enda ner till mynningen var det riktigt mörkt och vi fick ge upp efter en skön dag, som dock saknade en essentiell ingrediens, gäddor.
