Skärgårdsrapport

Sommarfisket i Karlskrona skärgård har varit ganska hyfsat med fina abborrar och många smågäddor.

Jag och min vän Emil tog en eftermiddagsrunda i kanalen runt Långö. Eftermiddagen resulterar i två mindre gäddor runt kilot vardera.

Har sedan ett tag tillbaka haft tillgång till båt utan motor. Idag fick jag äntligen testa motorn och möjligheterna blev avsevärt större. Jag och Michael (klasskamrat) åkte ut för att fiska av några öar och klippavsatser, tyvärr utan minsta lilla hugg.

Norra området av Karlskrona heter Västra Mark och är ett ställe som brukar ge fisk när alla andra platser bommar. Vattnet låg blankt och stilla och solen gassade rejält. Vi fiskade med små spinnare i hopp om att hitta några abborrar, men allt vänder tvärt när Michaels spö bugar djupt. På en halvmeter djupt vatten tar det tvär-stopp och fisken sätter kurs mot djupare vatten. Efter en hektisk kvart och åtskilliga rusningar kan jag sätta ett säkert gälgrepp och Michael har tagit ett nytt personbästa med hästlängder, 4,5 kg och i toppkondition. Madammen återfår friheten och simmar ner i djupet. Västra Mark har levererat igen...

Rykten sprider sig fort och det tar inte lång tid innan Emil och Alex får höra om Michaels senaste bedrift. Framåt eftermiddagen åker vi ut i båten för att fiska abborre. Vi trollar med småvobblers fram och tillbaka medans regnet öser ner och det ger utdelning. Några mindre halvkilos abborrar och ett par smågäddor får syna insidan av båten.

Vi passerar Långöbron, vänder och kör tillbaks. Vi hinner knappt komma ut på andra sidan bron innan Alex hojtar "Fisk". En pigg och stridglad gädda rusar kors och tvärs över kanalen. Åtskilliga gånger far fisken under båten som resulterar i en panikslagen Alex. Efter många om och men tar jag ett fast gälgrepp om gäddan och lyfter in henne över kanten. Vågen visar strax över 3 kg.

Vi tre glada fiskare tittar nöjda och belåtna ner i vattnet när gäddan försvinner ner i det mörkgröna vattnet och alla våta kläder är som glömda. Trots viljan att fiska vidare vänder vi hemåt efter en givande och något blöt fisketur.

Efter senaste fisketuren med grabbarna så tänkte jag försöka leta upp lite abborrar. Flickvännen åkte till jobbet vid sextiden och jag passade på att ta en tur under tiden. Trollade min lilla Rapala-wobbler fram och tillbaka i kanalen men endast smågäddor som resultat.

Flickvännen bad om att få följa med och fiska. Vi packade båten och åkte ner till södra Långö som blivit lite av ett nytt favoritställe. Jag ger Ida haspelspöet och väntar ivrigt på att något ska nypa tag i den lilla Rapala-wobblern. Det dröjer inte mer än någon minut förrän spötoppen gungar till. Efter lite guidning drillar Ida hem sin gädda som efter fotografering återfår sin frihet. Vi ankrar upp utanför ön för att kombinera spinnfiske med lite mete. Två gäddor i samma viktklass som tidigare hinner vi med innan kvällen kryper över skärgården och vi vänder fören hemåt.

Alex fyllde år och som en födelsedagspresent bad hans flickvän mig om att ta ut honom på en fisketur med båten. Jag och födelsedagsbarnet lämnade kajen strax efter fem på eftermiddagen med siktet på abborre. Första stoppet blev Långöbron som gett bra utdelning de senaste dagarna både vad gäller randiga riddare och slemmiga krokodiler. Trots det varma vattnet var krokodilerna aktiva och tvekade inte det minsta att hugga på Rapala-wobblern. Vi ankrade upp under bron och sökte av bropelarna med spinnare och jigg. Ganska omedelbart krokade Alex dagens första abborre, en pigg krabat runt halvkilot. Tyvärr hände det inte mer.

Nästa anhalt blev bron mellan Trossö och Saltö. Här går gränsen mellan innerskärgård och ytterskärgård. Spinnarna fick arbeta hårt i det djupa vattnet och när man hittade rätt djup var abborrarna snabba att meddela deras ockupation av området. Ett flertal randiga lyfts över båtkanten och återutsätts. Alla kring ett par tre hekto. Kylan gör sig påmind i solnedgången och det är dags att vända blickarna hemåt igen.

Några dagar tidigare hade jag och Alex varit på abborrjakt, vilket resulterade i ett antal mindre fiskar samt en ny markering på sjökortet. Idag var det dags igen denna gången med en spänd Emil.

Vi sätter kurs mot den nya markeringen nere vid Saltöbron men får känslan av att detta inte är rätt plats denna tidiga morgon. Istället ror vi mot strömmen in i en liten avsides kanal. Här hittar vi mängder med betesfisk och ankrar upp. Till en början händer inget men vi lägger märke till att strömmen nu stannat upp för att byta riktning. Från ingenstans hugger plötsligt Abborrar som galna och redan de första fem minuterna är tre skapliga matfiskar landade. Medelvikten ligger runt 400 gr. Huggrushen slutar lika fort som det börjat och vi inser att strömmen är den avgörande faktorn.

Fisket fortsätter och vid nästa riktningsbyte suger Abborrarna i sig spinnare och småvobblers som galna igen. Efter tre timmars fiske ligger fyra fina abborrar i sumpen med en totalvikt på nästan 1,7 kg. Den största på hela 550 gr är ett nytt personligt bästa för Emil.

Väl hemma iakttar vi fileandets ädla konst i filmen "Abborrfiske" och någon timme senare ligger åtta fina filéer på fat redo för tillagning.