Vårdag på Sydkusten
Vid klockan elva träffade jag David och Joakim vid Mossby Rökeri. Fiskegrejorna lastades in i bilen och vi körde en liten bit till ett ställe som skulle vara bra. David som kände sig lite krasslig meddelade att idag skulle han mest agera fotograf. Joakim var först på plats i vattnet med sitt spinnspö Det blåste inte så mycket men vågorna var ändå ganska höga och jag hade svårt att hitta ett bra ställe att stå på. Innan jag ens hade hunnit blöta flugan hördes emellertid ett skrik från David som meddelade att Joakim hade fisk på. Fisken som var en utlekt öring på dryga kilot återfick friheten direkt. Jag bytte till ett grundare ställe men vågorna gjorde det svårt att flugfiska.
Efter en liten fikapaus bestämde vi oss för att byta plats och vi vandrade åter upp till bilen. Vi fick köra en bit eftersom hela kuststräckan var full med andra fiskare. Till slut hittade vi emellertid ett ställe som inte var upptaget och efter en liten diskussion om huruvida vår parkering var laglig eller inte tog vi oss ner till stranden. Jag och Joakim vadade ut till varsin sten och började kasta. Joakim tröttnade dock efter ett tag och gick in till David på stranden. Jag stod kvar på min sten och jag blev mer och mer irriterad på de förbannade vågorna när det plötsligt ryckte till i spöet. Jag hann precis hojta till innan spöet åter blev rakt och linan kom farande mot mig. Efter ett par kast till gick även jag in till stranden.
Efter ett kort stopp vid Lilleskog styrde vi kosan mot Ystad och Engelska bryggan. Väl framme såg vi två fiskare som stod ute i vattnet och bredvid oss höll två danskar på att packa in sina saker i bilen. Joakim och David var snabbt ute i vattnet medan jag stod kvar vid bilen och försökte trassla ut min fluglina från bagageluckan. När jag till slut hade lyckats med detta, bytt tafs och skrattat åt vad jag antog var ett skämt från en av danskarna vadade även jag ut på revet. Vattenytan låg nästan blank och jag hade en bra magkänsla. Den visade sig dock vara felaktig och efter ett antal kast och något som kan ha varit ett hugg, gick vi alla tre tillbaka till bilen. Vi bestämde oss för att nu fick det räcka för idag. Vi packade ihop våra saker efter en skön dag som faktiskt kändes som om det skulle kunna ha varit årets första riktiga vårdag.
